fbpx
  • 20.4° Lufttemperatur
  • 16.9° Västerdalälven
  • 17.1° Vanån

Två veckor simning och lite cykel

Nu hade man två härliga semesterveckor framför sig med massor av simning. Först var det ungdoms SM (Sum-Sim) i Trollhättan, sedan SM i öppet vatten och JSM/SM i Sundsvall och sist men inte minst Vansbrosimningen. Det är så det brukar se ut så här års, dels för att man simmar själv men inte minst för att man har en dotter som simmar på elitnivå.

Som traditionen bjuder skulle jag cykla till Sum-Sim, som i år gick av stapeln i Trollhättan. Stockholm – Trollhättan är 52 mil cykelvägen, förra året gick Sum-Sim i Malmö, det blev en resa på 66 mil, så 52 kändes mer lagom. Vi cyklade hemifrån vid lunch måndag den 22/6 och planerade att vara framme vid lunch på onsdagen den 24:e. Första etappen blev en kortis på 9 mil, från Stockholm till Mariefred. Där har vi en stuga så det kunde vara lagom att starta med. På tisdagen hade vi en betydligt tuffare sträcka, från Mariefred till Skövde, 30 mil. Vi cyklade på 55:an ner till Malmköping, Flen och mot Katrineholm. Då 55:an är livligt trafikerad valde vi att svänga av och ta småvägar istället. Det började bra med härliga, kuperade vägar med bra asfalt, men efter två mil var det slut på det roliga och dom bra vägarna blev grusvägar med hål stora som badkar, det blev också svårt att hitta och kartan åkte upp många gånger. Nu gick det långsamt förbi små orter som Strångsjö, Hävla, Regna, Bo och Närkesberg. När vi till slut kom ut på 50:an som vi skulle ta ner mot Askersund hade vi cyklat över 7 mil grusväg, ingen höjdare när man kör racer.

Peter Rotstam

Efter en sen lunch i Askersund tog vi 49.an ner till Karlsborg. Ingen höjdarväg att cykla på. Mycket och tung trafik. Inte blev det bättre av att det nu började spöregna. Efter Karlsborg fortsatte vi de sista milen till Skövde, där hade vi bokat ett hotellrum och den natten somnade man ovaggad.

Den tredje dagen skulle vi cykla 12 mil, det började bra då vi fortsatte på 49:an till Skara. Men sedan blev det småvägar som var svåra att hitta och det var dessutom en ordentlig motvind. Tillslut kom vi fram till Grästorp och därifrån de sista milen till Trollhättan. Som vanligt var det härligt att komma fram, ta en dusch och nu väntade ett par dagar med spännande simtävlingar med landets bästa ungdomar.

Trollhättan bjöd på ett fantastiskt Sum-Sim. Ett proffsigt arrangemang, en härlig anläggning och ett bra simmarväder. Efter fem dagar med fantastiska simningar och stora framgångar för dottern var det dags att hoppa in i bilen (cykeln fick åka bakom) och köra upp till Sundsvall. Där skulle jag simma Master SM öppet vatten och dottern skulle först simma USM öppet vatten och sedan vanliga sim SM.

Sum-Sim

Sum-Sim i Trollhättan.

Om Trollhättan hade bjudit på ett härligt Sum-Sim så var det tvärtom vad Svenska simförbundet hade valt att bjuda öppet vatten simmarna på. Om förbundet vill få öppet vatten sporten att växa måste dom se till att göra bättre arrangemang, kom igen nu, det är SM. Nu fick dom i och för sig byta plats för att det var för kallt i vattnet, men det här var inte bra. Det fanns ingenstans att byta om, ett tält hade inte skadat, det fanns inga toaletter, ett par Bajamajor hade funkat bra. Det tekniska mötet som hölls på en gångväg och där banskissen visades på ett A4 papper hade inte funkat alls om det regnat. Vi i master och USM simmade 2,5 km och SM simmarna 5 km. Personligen tycker jag att förbundet kan bjuda på en mugg vatten efter 5 km simning. Inte ens badmössan fick man behålla. Det som var positivt var banan. Publikvänlig och lättnavigerad. Men till SM nästa år får ni spotta upp er lite, annars lär SM öppet vatten snart vara utdött.

Öppet vatten master

Öppet vatten starten, USM och Master

Att sitta på läktaren och se Sveriges bästa simmare göra upp om SM medaljerna är en häftig upplevelse. Simmare som Simon Sjödin, Sarah Sjöström, Louise Hansson, Michelle Coleman, Stina Gardell, Jennie Johansson och Johannes Skagius förgyllde SM veckan. Sim arenan i Sundsvall var också mycket bra och vädret var stålande. Bra gick det för dottern också, med både JSM och SM medaljer.

SM i Sundsvall

SM och JSM i Sundsvall.

Med två dagar kvar på SM packades bilen igen och nu satte vi kurs mot Vansbro och för mig sommarens höjdpunkt. Det var långt att köra mellan Sundsvall och Vansbro så vi var inte framme förrän efter midnatt. Då jag startar redan 10:15 var det till att gå upp tidigt och hämta startkuvertet.

Så låg man då där igen och trampade vatten, jag hade planerat att starta så långt ut till höger som möjligt. Det brukar vara lite färre simmare som väljer den vägen, och nu när bansträckningen var lite omgjord borde det vara ännu färre som lägger sig efter repet. Starten gick och jag kom iväg bra, bättre än väntat. Som jag hoppats på var det endast lite trängsel efter repet och jag kunde snart simma helt fritt. Vid höger svängen brukar det alltid bli trångt, men det gick lätt där också.  Tyckte det gick fort nu, jag hade tur och undvek trängsel och strul och nu fick jag upp farten. Kände mig pigg i kroppen och kunde trycka på ordentligt, framme vid tallen och högersvängen gick det också bra. Jag valde nu att lägga mig längre ut från bryggan, dels för att slippa trängseln och så tyckte jag inte att motströmmen kändes så stark. Ökade farten och sista 400 m la jag in högsta växeln. Snacka om besvikelse när jag såg tiden. Jag som trodde att det hade gått så himla snabbt, det kändes ju så kanon hela vägen, inga misstag hade jag att skylla på heller.

Mitt mål var att simma under 41 min och nu fick jag 42:13.

Nästa år kommer jag tillbaka, och då ska jag under 41 min.

 
Peter Rotstam